Idag känner jag mig krossad..
Som jag kämpar hela tiden men det kommer så mycket motvind. Och när man tror att man får hjälp och människor finns så sviker de i sista sekund :( Själv kör man hit och dit och hjälper högt och lågt men nää då, ber inte ens om hjälp särskilt ofta, men nu behövde jag hjälp. men men det sket sig. Undrar varför... varför man alltid blir jättelycklig och precis när man har kommit dit är det ALLTID (och jag menar verkligen ALLTID) något eller någon som måste ta udden av lyckan, precis som att man bara MÅSTE gå runt och må dåligt, vara olycklig irriterad förbannad och helst ska ´man väl slå ihjäl någon också för då är det ju riktigt bra :P nä är så less på detta nu så jag vill verkligen spy ut det!!!!!!!!!!

Nog om det. Nu har jag idag kört min älskling till Säve flygplats så han och Stefan har landat i England och nyss skickade han ett mess och skrev att de va framme vi banan strax. Fyfan vad jag saknar honom just nu. Finns ju ingen man kan prata med och han kan jag alltid prata med :(
orkar inte med det längre får välja att låta det gå vidare istället... Tur jag har Mathias i mitt liv iaf och pappa o Ann och Farmor och så... hej hej
Nu ska jag och Alva mysa till det med chips och dipp.. har ändå inget bättre för oss.