En slappdag och 4:e advent

Mjo det är en riktig soffliggardag idag. Orkar ingenting på helgerna längre!! Men det beror väl på att man kör totalt slut på sig själv på veckorna.. Man blir liksom inte en pigg och energisk människa med att hålla igång från kl 06.00 till 00-01 på natten nepp det behövs lite mer vila däri mellan skulle jag vilja säga.

Har mest suttit och läst lite bloggar idag och surfat på fejjan och pratat med vänner och sprungit onthebathroom

Och iaf för att återgå till bloggar så förundras jag över hur människor liksom går in för att skryta och hur mycket yta det innehåller. Men så kommer man på att de inte är så gamla och förstår då att de inte kommit så långt i sin personliga utveckling.
Men sen börjar man fundera över de lite äldre kända bloggarna som skriver så mkt provokativa inlägg? Vad är det egentligen man vill uppnå? Att så många som möjligt ska se dig och höra dig att du verkligen nästan glömmer vad som betyder något. Jag tycker ibland att vissa människor har så fruktansvärt mkt åsikter om allt att det går liksom till överdrift!!

Ta bara ett exempel som detta med att uppfostra barn! Det är liksom inte så att det finns en modell eller en plan som du kan använda på alla ungar som föds i världen utan det handlar mkt om vad barnet är för en individ också! Du kan ju liksom inte uppfostra en hockey unge som hellre vill vara balettdansös och vice versa.

Ta det inte så jävla allvarligt, det jag tycker vi ska se allvarligt är hur Sammhället utvecklas och göra ngt åt det. Det hjälper liksom inte att göra våra barn könslösa och sluta uppmuntra dem och ge dem komplimanger! Det är nog fan inte en komplimang i livet som leder till ätstörningar och våldtäkter ( Som genusinskränkta feminister gärna påvisar)

Nä jag tror att det krävs mer än så. Vi får börja "hemma" se till att barnen har en förebild hemma som har en bra moral och vettiga värderingar. Att barnen inte har två heltidsarbetande föräldrar så att de får liksom klara sig själva eller att lotten åligger de kommunala fritids eller förskolor som erbjuds att uppfostra våra barn. Nä Det ligger lite "jobb" bakom att vara förälder. När du väljer att bli mamma och pappa då har du också valt en livsstil med vad det innebär, och jag tycker att detta borde uppmärksammas även på politisk nivå. Att uppmuntra fler mammor och pappor att vilja "vara" hemma istället för denna bostads/köp och nuskavitävlamedgrannenochköpadetnyastefinaste hysterin som pågår i lilla landet lagom.

När man skaffar en bostad oavsett om det är hyres eller köpes tycker jag att man ska gå tillbaka till hur man gjorde förr, när man fixade eftersom. Man tog lite i taget, man hysterirenoverade inte för att överglänsa alla andra i kompiskretsen. So what om du inte har den nyaste soffan! Tror du på fullaste allvar att du blir lyckligare bara för att allt är nytt och glänsande?? När har du tröttnat på det då? Och vad ska du inte ha då? Jag menar inte att döma någon nu men att folk förhoppningsvis tänker en extra gång och värderar livet för det som är fint.

Det är som denna berättelse poängterar..

När saker och ting i Ditt liv nästan har blivit för mycket för Dig att hantera,
När dygnets 24 timmar inte känns nog, kom då ihåg majonnäsburken och två koppar kaffe:

En professor stod inför sina filosofistudenter med några föremål på bordet framför sig.
När lektionen började lyfte han under tystnad upp en mycket stor och tom majonnäsburk av glas och började fylla den upp till kanten med golfbollar.
Han frågade sedan sina studenter om burken var full.
Studenterna samtyckte till att den var det.

Då lyfte professorn upp en ask med småsten och hällde dem i burken.
Han skakade den lätt. Småstenarna rullade ner i tomrummen mellan golfbollarna.

Återigen frågade han studenterna om burken var full. De höll med om att den var det.

Därefter lyfte professorn upp en ask med sand och hällde sanden i burken.
Naturligtvis fyllde sanden upp resten av tomrummen.

Han frågade ännu en gång om burken var full. Studenterna svarade med ett enhälligt "Ja".

Då lyfte professorn fram två koppar kaffe som stått under bordet och hällde allt kaffet i burken, vilket effektivt fyllde upp det återstående tomrum som fanns kvar mellan sandkornen.

Studenterna skrattade.

"Nu", sa professorn medan skratten klingade ut, "vill jag att ni påminns om att den här burken representerar ert liv.
Golfbollarna representerar de viktiga sakerna. Familj, barn, hälsa och annat som ligger passionerat i ert hjärta.
Sådant som - om allt annat gick förlorat och bara dessa återstod - ändå skulle uppfylla och berika ert liv."

Småstenarna representerar andra sakerna som betyder något, som ett hem, jobb och bil.

Sanden representerar allt annat - småsakerna.

”Om ni lägger sanden i burken först", fortsatte professorn, "går det inte att få plats med golfbollarna eller småstenen”.

Samma sak är det med livet.
Om du lägger all tid och energi på småsaker finns det inte plats för det som är viktigt för dig.

Så... var uppmärksam på det som är oumbärligt för din lycka och förnöjsamhet.
Umgås med dina barn, ta med din partner ut på middag.
Ägna en omgång till åt det som gör dig passionerad.
Tids nog kan du städa huset och annat som är mindre viktigt.

Ta hand om "golfbollarna" först - sakerna som verkligen betyder något.
Återställ det som är viktigast i ditt liv. Resten är bara sand."

En av studenterna räckte upp sin hand och frågade vad kaffet representerar.

Professorn log.

"Jag är glad att du frågar. Kaffet finns med för att visa er; att hur fullt och pressat ert liv än känns, så finns det alltid plats för en fika med en vän."